En intervju med Oskar Bergman - Mannen bakom "Bygg ett robust liv"

Runströms förlag har glädjen att välkomna en ny författare: Oskar Bergman. Namnet är en pseudonym, men rösten bakom är tydlig, erfaren och rotad i en tradition som många svenskar både känner igen och saknar. Med sin debutbok Bygg ett robust liv kliver Bergman fram med ett projekt som är lika delar personligt, praktiskt och ideologiskt förankrat.

Vi mötte honom för ett samtal om arbetarklassens arv, radikalkonservatismens relevans och varför robusthet handlar mer om ansvar än om perfektion.

”Jag skrev boken jag själv hade behövt för tio år sedan”

När vi frågar Oskar varför han skrev Bygg ett robust liv skrattar han till innan han svarar.

– Jag skrev boken jag själv hade behövt för tio år sedan. Inte för att jag saknade ambitioner eller viljan att ta ansvar, utan för att jag inte hade orden eller strukturen för att formulera ett annat sätt att leva på. Det moderna livet drar isär oss, gör oss splittrade. Jag ville skriva en bok som sätter ihop människan igen.

Bergman beskriver sig som autodidakt, uppvuxen i ett arbetarklasshem där kunskap definierades mindre av akademiska meriter och mer av förmågan att faktiskt klara sig.

– Jag kommer från sociala miljöer där man inte ”hittade sig själv” i Sydostasien, utan hittade ett jobb inom två veckor för att hyran skulle betalas. Den sortens vardagsdisciplin, som nu ofta beskrivs som något nästan exotiskt, är en naturlig del av livet för många. Jag ville visa hur mycket styrka som finns där.

En folkbildande bok, inte ännu en självhjälpsbok

Redan i bokens förord slår Bergman fast att det inte handlar om ännu ett bidrag till den svällande självhjälpsmarknaden. Bygg ett robust liv är i stället ett försök att återknyta till en folkbildande tradition, där studiecirklar, föreningar och lokala gemenskaper bar upp både människor och samhälle.

– Självhjälpsböcker handlar ofta om individens framgång. Jag är inte emot framgång, men jag är mer intresserad av hur en enskild människas utveckling kan stärka fler än henne själv. Ett robust liv är aldrig bara en privatsak.

Boken är uppdelad i fyra delar – kroppen, gemenskapen, vardagen och existensen – vilket ger den en bredd som skiljer sig från mycket annan livsstilslitteratur.

– Det går inte att prata om fysisk styrka utan att prata om gemenskaper som bär. Det går inte att prata om ekonomi utan att prata om ansvar. Och det går inte att tala om identitet utan att tala om rötter, kultur och historia. Jag ville samla allt detta i en helhet.

Arbetarklassens skola och en radikalkonservativ blick

Pseudonymen döljer identiteten men inte erfarenheten. Bergman talar oförblommerat om hur hans världsbild formats.

– Jag är autodidakt. Min utbildning består av bibliotek, misslyckanden och frågor som aldrig släppte taget. Det har varit en frihet och ibland en kamp, men det har gjort mig mindre rädd för att tänka själv.

När samtalet glider in på hans idépolitiska influenser tvekar han inte.

– Jag känner mig släkt med ett radikalkonservativt idéarv, inte i betydelsen nostalgiker som vill vrida klockan tillbaka, utan som ett sätt att se på människan som både ansvarstagande och del av något större. Radikalkonservatismen påminner oss om att civilisationer byggs och bevaras av människor som är villiga att ta ansvar.

Vi frågar hur detta präglar boken.

– I grunden är det ganska enkelt. Svaga samhällen är ofta resultatet av svaga vanor hos starka individer som glömt sitt ansvar. Robusthet är motsatsen. Det är vardagens konkreta handlingar som bygger en människa, och som i förlängningen bygger ett folk.

Fyra delar, en riktning

Vi ber Bergman beskriva bokens struktur.

– Den första delen handlar om kroppen. Om att gå, lyfta, bygga styrka utan att göra det till en religion. Kroppen är fundamentet.

– Den andra delen handlar om gemenskaper. Arbetet, grannarna, vännerna, de små cirklarna som gör oss till mer än konsumenter.

– I den tredje delen är vardagen huvudperson. Matlagning, odling, privatekonomi, hantverk, klädval. Allt det där som antingen kan dra oss isär eller ge oss stadga.

– Och den fjärde delen handlar om identitet och existens. Ensamheten, modet, rötterna och ritualerna.

Finns det ett sammanfattande budskap bakom denna struktur?

– Ja. Att robusthet inte är perfektion, utan riktning. Du kommer aldrig att få allt på plats, men du kan hela tiden röra dig mot något som är starkare, friare och mer ansvarsfullt.

”Ett frö, inte en manual”

Mot slutet av intervjun frågar vi vad han hoppas att läsaren tar med sig.

– Jag vill att boken ska vara ett frö. Ett frö till ett liv med mer mening, mer disciplin, mer gemenskap. Ingen kan ge dig ett robust liv, men någon kan visa hur du börjar.

Han tystnar en stund innan han fortsätter.

– Om en enda läsare känner att ”det här ska jag bygga”, då var arbetet värt det.

Boken finns att beställa nu för omgående leverans.